fredag 30 juni 2017

Glutenfria scones och mejerifria pålägg



Majonnäs med kallpressad olja

1 helt ägg
2 tsk rödvinsvinäger
ca 1 tsk dijonsenap
2 krm örtsalt
1 krm malen vitpeppar
1 ½ - 2 dl kallpressad kravmärkt olivolja

Vispa ägg, vinäger, senap, salt och peppar. Häll ner olivoljan sakta under vispning. Om man vill kan man förstås använda kallpressad rapsolja istället för olivolja, är själv inte så förtjust i smaken av den kallpressade rapsoljan.


Avokadokräm

1 mogen avokado
pressad saft av citron, örtsalt och sambal oelek; allt efter smak

Mosa avokado och smaka av med övriga ingredienser.


Recept på två olika sorters nötkräm kan man hitta här och här.


Glutenfria scones
4 st.

5 ägg
50 g smör
2 dl pofiber
2 tsk bakpulver
1 msk fiberhusk
1 tsk salt

Smält smöret. Vispa äggen till hårt skum, rör ner avsvalnat smör och sist ihopblandade torra ingredienser, låt stå 5 minuter. Klicka ut på plåt med bakplåtspapper, platta till lite försiktigt till rundlar (försök behålla så mycket luftighet i smeten som möjligt). Grädda i 175 graders ugn till lagom färg.


torsdag 29 juni 2017

Eftermiddagens blåbärssmoothie och lite "mysmat" till frukost


Blåbärssmoothie

2 ½ dl blåbär
½ grön banan
pressad saft från ½ lime
2 krm vaniljpulver
ev. 1 tsk honung

Mixa och blanda ev. med krossad is.



Sjukt svårt att låta bli ämnet mat kombinerat med hälsa, så länge det är som det är...

Fick ett "kundmagasin" på posten igår som kallas Vitaenytt nr 3, 2017. Överallt dyker de tvärsäkra kostråden upp med klämkäcka färgglada illustrationer. Men inte alla är ju längre så fett säkra på att det egentligen stämmer (understrykningarna är mina egna i citaten nedan):



"ONYTTIGT FETT. Mättat fett är hårt i rumstemperatur. Ett högt intag ökar mängden kolesterol i blodet och risken för hjärt-kärlsjukdomar. Livsmedel med högt innehåll mättat fett är feta mejeriprodukter, rött kött och palmolja. Mättat fett finns i mycket av "mysmaten" som kex, choklad, chips och gräddglass. Du behöver inte sluta äta dessa produkter helt och hållet, men du ska inte äta så mycket av dem.
"NYTTIGT FETT. Omättat fett är mjukt i rumstemperatur. Det finns huvudsakligen i vegetabiliska oljor och i fisk, det är nyttigt och det är nödvändigt för kroppen. Omättat fett innehåller essentiella fettsyror, d.v.s. fettsyror som kroppen inte kan producera själv men är helt beroende av.
*Omega 6-fettsyran är viktig för huden, slemhinnorna och cellernas ytskikt. Omega 6-fettsyror finns i vegetabiliska oljor, nötter och frön. Om man använder olja eller margarin till vardags får man i sig tillräckligt med omega 6-fettsyror."


Mättade fettsyror illustreras med sur gubbe och bilder på strutar med glass, en typ flintastek, potatischips, pommes frites (är inte såna där potatisprodukter friterade i vegetabilisk olja, d.v.s. omättade fettsyror?) och en trave chocolate chip cookies. Man hävdar att mättade fettsyror:
"Ökar mängden kolesterol i blodet och ökar därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom."
Omättade fettsyror illustreras med glad gubbe:
"Omega 6 finns i: nötter, korn, margarin, gröna grönsaker, majsolja, sojabönor."
Men man tillägger på slutet att: "Omättade fettsyror bör bidra med minst två tredjedelar av kostens totala fettsyrainnehåll." Visst, då garderar man sig förstås en aning (utifall att, kanske). Med omättade fettsyror menar man ju både enkelomättade och fleromättade fetter får man förmoda, så den där sista tredjedelen... var skulle den komma ifrån, om inte från mättade fettsyror? Men ordet minst verkar ju ändå tyda på att det optimala är att helt utesluta det s.k. "onyttiga" mättade fettet. Hmm.

Inte ett ord om sockret, det raffinerade glutenförstärkta mjölet, transfettsyrorna, akrylamiden, polycykliska aromatiska kolvätena, stekytemutagenerna/N-nitrosoföreningarna, kroppsfrämmande tillsatserna, o.s.v., i det röda fältets exempel på livsmedel ovan, utan det är tydligen bara det mättade fettet som är boven i dramat. Är alldeles övertygad om att vi tidigare missbedömt det mättade fettet och att rätt sorts oraffinerat naturligt mättat fett (såklart inte kombinerat med onyttigheter!) tvärtom kan vara nyttigt. Är dessutom så gott som säker på att för mycket av omega 6-fettsyran i kosten kan driva på inflammation. Så jag njöt även denna morgon av "mysmaten" i den gröna form som förekommer hos mig, och den här gången bestod smoothien av detta: 1/3 färsk gurka, ekologisk babyspenat, grönkål, en mogen avokado, ½ grön banan, 1 bit färsk ingefära, saft från ½ pressad lime, 2 överblivna äggvitor, en klick kallpressad ekologisk kokosolja (det "farliga" mättade fettet) och vatten. Fruktansvärt onyttigt, usch ja! Hade jag bytt ut den gröna frukostsmoothien mot en skiva rostat bröd av spannmål, brett på raffinerat vegetabiliskt margarin, samt till det haft en skål sockersötad vaniljyoghurt och ett glas fruktjuice industriellt spetsad med high fructose corn syrup, hade det nog ansetts nyttigare enligt dagens gällande kostråd. Verkar det klokt?!



Ps. Det är fullständigt okej att sluta helt och hållet med produkter som kex, choklad (i den citerade texten ovan menar man nog typ fabrikstillverkade chokladprodukter med låg kakaohalt och hög sockerhalt skulle jag tro), chips och gräddglass. Man behöver inte dessa produkter alls, oavsett vad som står i såna här fåniga häften. Varför tycks riktig mat (grönsaker, kött, fisk, fågel, naturliga fetter, o.s.v) vara så störande att förorda?
n.b. Vitaenytt ges ut av VitaeLab, ett kosttillskottsföretag. Om man till allmänheten ger kostråd som driver på inflammation (fettskräcken, som många även tycks vilja sprida, kanske dessutom bidrar till att orsaka ätstörningar - som numera tycks vara så vanligt - hos ungdomar) så kanske fler mår sämre och tror de behöver kosttillskott, d.v.s. fler kunder och större vinst till företaget. En tanke. 😏


Varför mättade fettsyror inte är så farliga/onyttiga som vi tidigare trott, två bra länkar:
https://kurera.se/falsk-fakta-i-artikel-om-kokosolja/
https://ehdin.com/kokosolja-farligt-halsosamt/


onsdag 28 juni 2017

Skomakarlåda med älgskav

Skomakarlåda med älgskav

1 blomkålshuvud
25 g smör eller ghee
2 äggulor
ca ½ tsk salt
peppar efter smak

1 pkt älgskav
2 hackade gula lökar
3 pressade vitlöksklyftor
1 hackad röd paprika
1 näve torkad karljohansvamp (smula eller mortla sönder lite grovt)
2 ½ dl passerade tomater
2 ½ dl vatten
1-2 tsk timjan
salt och peppar efter smak
smör/ghee att steka i.

Koka blomkål och mixa med smör, äggulor, salt och peppar. Fräs upp skav och lök, blanda ner resten av ingredienser och låt småkoka ihop. Lägg skav i botten av ugnsform, bred blomkålsmos ovanpå och ställ in i 175 graders ugn till lagom färg. Tistelvinds naturligt syrade morötter passade bra till.


Förra årets torkade karljohansvamp skall naturligtvis användas, men i år verkar det inte bli något karljohanår, så visst kan man också försöka vara lite extra sparsam på fjolårets.


Ett boktips till en kopp grönt te med matcha, kan det vara något sen?:

Välfärdens Ohälsa: Kan forntidens föda bli framtidens mat
av Lars Wilsson

Boken är från 2002 och kan genom en genombläddrande första snabbtitt tycka att Wilsson verkar ha varit lite före sin tid. Tänkte sig då ett paradigmskifte... och idag känns det som man fortfarande väntar på att det skall komma. Men när?
Beskrivning nedan hämtad från bokus:
"För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar (hjärtkärlsjukdom, stroke, diabetes, fetma, metabola syndromet, benskörhet, vissa typer av cancer, reumatiska och neurologiska sjukdomar). Boken ger även konkreta råd till en livsstil som står i samklang med vår biologi."


tisdag 27 juni 2017

Ekologiska alternativ och naturligt syrade grönsaker + mejerifri spenatsoppa med örtsaltade sötpotatischips


Några favoriter (gör gärna gratisreklam för dessa):

Tistelvinds syrade grönsaker! (Finns på Coop och vissa Ica-affärer). Ekologiska grönsaker och en massa goda bakterier. Är av åsikten att det är mycket roligare käka goda syrade grönsaker än att svälja ner svindyra probiotika-kapslar eller synbiotika-pulver.

Sötpotatis kommer långt ner på listan för besprutade frukt- och grönsaker, på så vis alltså inte fullt så nödvändigt att köpa ekologiskt kanske. Väljer helst spanskodlad istället för långväga transporterad från USA, om det finns.

Stjälkselleri (bra i smoothie t.ex.) är en god idé att välja ekologiskt odlad, liksom morötter och jordgubbar (citroner, äpplen, päron, bananer och vindruvor är f.ö. frukter som är en fördel att välja eko/kravmärkta).

Träden som dadlar växer på lär besprutas i konventionella odlingar, även om själva dadlarna sen inte besprutas. Så kanske inte helt nödvändigt att välja ekologiskt där? Beror väl på med vad och hur mycket träden besprutas, känner inte till hur det är med det.

Lök verkar för det mesta okej att välja konventionellt odlad och avokado är heller inte så kraftigt besprutad. Men tomater, paprika, gurka, grönsallad och spenat väljer man nog helst ekologiskt odlat i mån av tillgång (annars är det väl transportsträckor och säsongsanpassning som får avgöra valet). Garants tetror med ekologiska passerade tomater innehåller inga tillsatser annat än salt, det är heller ingen sötad tomatjuice i den, plus för det.

Arla upplyser om att "ekologiska kor" får extra med gräs och klöver då de betar längre i hagarna, och det låter väl rätt schysst? Känns i varje fall okej att välja både smör och kallpressad kokosolja som ekologisk. Sen får det vara som det vill med fettkriget som nu pågår kring det mättade fettet, fortsätter utan oro att använda smör och kokosolja. Huruvida det är hälsosamt eller ej för oss människor orkar jag längre inte bry mig om, men korna kan väl i varje fall få ha en lite drägligare tillvaro och obesprutade kokosnötter borde rimligtvis vara bättre för miljön samt för de som arbetar på odlingarna. Väljer för övrigt alltid KRAV-certifierad kallpressad olivolja och rapsolja.


Barn är mer känsliga för kemikalier, något som kan vara idé att tänka på när det gäller valet mellan besprutat eller obesprutat. Fast nu skulle jag förstås inte nämna sånt som rör hälsa i samband med mat här på bloggen, finns ju vitt skilda åsikter för hälsoaspekten då det rör ekologiskt/kravmärkt också. Men att det är bättre för miljön (även om klimatet tycks påverkas i samma grad, oavsett konventionellt eller ekologiskt) och för dom som arbetar på odlingarna, eller med djuren, kan det väl inte finnas några schismer om, eller?


Läs även Sant eller falskt - om eko (Naturskyddsföreningen).


Ett par recept blir det också:

Örtkryddad spenatsoppa med rökt lax och ägg

ca 300 g tinad ekologisk hackad fryst spenat
1 hackad gul lök
25 g smör
buljong (använde benbuljong av höns, finns recept här på bloggen) + vatten att späda med
valfria örtkryddor (valde en knippa färsk basilika och 1 tsk torkad timjan)
örtsalt och malen vitpeppar efter smak

Fräs lök och spenat i smör, mixa tillsammans med örtkryddor och en del av buljongen. Häll i kastrull och späd med vatten till en lagom tjock soppa. Smaka av med örtsalt och peppar. Toppa med rökt lax och kokta ägg.

Till soppan:

 Skurna sötpotatischips med örtsalt och kokosolja

2 renskrubbade eller skalade sötpotatisar
kallpressad kokosolja
örtsalt (typ Herbamare)

Skär potatisar i jämna och ganska tunna skivor, lägg på plåt, klicka över kokosolja och strö på lite örtsalt. Ställ in i 175 graders ugn tills oljan smält, ta ut, rör runt så skivorna täcks med olja/salt och lägg skivor kant i kant utan att de överlappar varandra (visst! lite pyssel, men det är värt det). Ställ åter i ugnen tills vätskan dunstat av och potatisskivorna är krispiga. Passa noga så de inte blir brända. Lägg på hushållspapper och låt svalna helt. Okej, säkert en aning akrylamid i dessa, men också resistent stärkelse och framförallt: himla gott! 😄


söndag 25 juni 2017

Raw jordgubbscheesecake

Planerad bloggpaus verkar aldrig funka, så varför försöka?

Raw jordgubbscheesecake
8 - 10 bitar

2 ½ dl sötmandel
10 färska dadlar (kärna ur)
½ tsk salt
2 msk kakao
1 msk kokosolja

ca 3 dl cashewnötter
ca 12 st. ekologiska jordgubbar (brukar finnas frysta ekologiska att köpa, om man inte har egenodlade förstås)
pressad saft från ½ citron
½ vaniljstång
1 msk honung

Botten: Kör samtliga ingredienser i matberedare tills det börjar "gå ihop". Klä en lagom form, kastrull e.dyl. med smörpapper och tryck ut massan jämnt på botten. Ställ i kylen några timmar. Fyllning: Blötlägg cashewnötter i ½ l. vatten och ½ msk havssalt (ung. ett par timmar), skölj. Kör samtliga ingredienser till krämig konsistens. Fördela fyllning på botten och ställ in i frysen.



Det här var en cheesecake som blev helt suveränt god, hittade receptet som jag gick efter här. Värt att testa. Hade ingen sån där snajdig liten springform, och det måste man ju alls inte ha! Tog en lagom stor kastrull och lag ner en bit smörpapper, sen är det ju bara att lyfta upp härligheten när den blivit halvfryst, putsa till lite med baksidan av en kniv, frysa klart, voilà!



onsdag 21 juni 2017

Ett reviderat inlägg om açaìbär, bloggpaus, kokosolja och blogginriktning

Har sen açaìbäret blev uppmärksammat som så "super" tyckt det varit lite suspekt att blåbären och lingonen - som i våra skogar finns för envar att plocka och fylla frysen med varje år - oförtjänt fått stå tillbaka för detta importerade bär från Amazonas djungler. Varför?

Se SVT-programmet med matjournalisten Mats-Eric Nilsson här (det är textat, perfekt för såna som mig som inte kan ta del av något annat).

En påse blåbär kvar i frysen sen förra årets plock, och under tiden årets bär mognar i skogen (ser ut att bli ett "super"bra år för både lingon- och blåbärsplockare!) tar pot marigolds lite ledigt med en bloggpaus. Återkommer här då bären blivit blåa i skogen och sommarkantareller gör entré. Väl mött då!😊


Ja, skrev väl ungefär så igår, men något dök upp om mat i dagens nyhetsflöde, som blev den där lilla droppen vilken fick allt att flöda över.

Den här bloggen har ju haft en utveckling från naturfoto till matrecept, vidare till recept på mat som skall försöka vara hälsosam. Men det där sista kan jag nu inte ta ansvar för, forskning kring mat och hälsa, olika livsmedel och hälsa, ger resultat som är alldeles för olika. Den största svårigheten är fettet, och det är alltså detta som det återigen nu handlar om.

Läs den artikel som Aftonbladet publicerade idag angående kokosoljan här och den ursprungliga artikeln från CBS News här.

Mättade fetter som finns i kokosolja (och smör) menas om och om igen ge en ökad kardiovaskulär sjukdomsrisk (ger hjärt- och kärlsjukdom), och dessa fetter bör vi enligt många alltså ersätta med vegetabiliska oljor. Enkelomättat fett som i olivolja och avokado anses då bara vara ganska bra, men inte lika bra som fleromättade vegetabiliska oljor framställda av majs, jordnötter och sojabönor.

Hur kan jag då fortsätta att i recepten här på bloggen ha med kokosolja och smör med gott samvete (om ovanstående nu är sant) och samtidigt vilja ge sken av att det är hälsosamma recept? Det går ju inte...

Jag ger upp!

Ändrar därför ånyo inriktning på den här bloggen. Hälsosnacket skippas och fokuserar nu bara på god mat, helt enkelt. God mat av rena råvaror, livsmedel utan onödiga tillsatser, sockerfritt, naturligt glutenfritt och ibland lite mejeri, använder blandade fetter (smör, olivolja och... ja, kokosolja).

*suck!*

Inte visste jag det skulle kunna bli så här svårt att matblogga. Gillar ju matrecept och att laga mat (och för det mesta gillas ju även hälsoaspekten, så länge den inte känns förvirrande och tvetydig, eller alltför överdrivet fanatisk). Tror inte det finns någon forskning på att det skulle föreligga en ökad sjukdomsrisk för de med intresse för matlagning i varje fall. Än så länge...

Nu provar vi med matbloggspaus igen. Behöver det så väl. 😅


måndag 19 juni 2017

Rabarberpaj (smuldeg med ägg och mandel)

Rabarberpaj

ca 350 - 400 g skalade rabarber skurna i bitar
1 msk honung
1 tsk potatismjöl

Smuldeg:
2 dl mandelmjöl
1 ägg
25 g kokosolja (eller smör, uteslut då saltet om normalsaltat smör)
1 msk honung
2 krm salt
1 dl sötmandel

Förväll rabarberbitar och blanda med honung och potatismjöl i ugnsform. Mixa mandelmjöl, ägg, olja, honung och salt. Blanda ner mandel som grovhackats, smula deg över rabarberblandningen i formen. Grädda i ca 175 grader.

Kycklinghalvor med grillkrydda (plus lite tankar kring smör och ett konstigt nytt hittepå-tillstånd)

Kycklinghalvor med grillkrydda

1 tinad hel kyckling
ev. rödlök i klyftor

Kryddolja:
½ dl kokosolja
2 tsk pressad citronsaft
2 pressade vitlöksklyftor
3 tsk salt
1 msk paprikapulver
1 msk Grill Italia (Spicemaster)
1 tsk mald svartpeppar

Dela kycklingen i halvor (skär utmed ena sidan av ryggraden med vass kniv), ansa och skölj. Lägg delarna med skinnet upp i ugnsform och ställ in i 175 graders ugn, ca 10 minuter. Pensla kycklingen med kryddoljan inuti och utanpå, ställ in i ytterligare ca 1 - 1 ½ timme (ös någon gång under tiden och lägg ev. till klyftad rödlök runtom).
Skyn kan man sila och använda som god sås om man vill det, och anser man inte skyn hälsosam kanske man väljer att hälla bort den(?). 😄 Hittade en sista ask med frysta kantareller från förra årets plock, stekte dessa att ha till... plus även en massa grönsaker, förstås! 😉 


Dagens tanke: Kantareller stekta i kokosolja... 😟 Nämen asså det går ju bara inte. Inser att det inte kan hållas helt mejerifritt här på bloggen framöver. Måste bara inkludera smör/ghee (och kanske även lite ost) någon gång ibland. Eller "svär jag i kyrkan" då?! 😳
Men visserligen... Livsmedelsverket varnar ju för kokosoljan likväl, så här hälso-syndas ju redan på pot marigolds. Kan väl va hälsosamt att tycka mat smakar gott oxå! 😜
I det här sammanhanget måste man ju bara ta upp en grej som funderats på sedan det togs upp av SVT.se i mars, läs om studien det handlar om här. Innan det där publicerades trodde jag att ortorexi (ett nytt "ohälsosamt tillstånd" de hittat på finns ibland oss) handlade om överdriven träningshets som nästan blir en fixering in absurdum, men tydligen gäller det även om man försöker äta hälsosamt. Vilka dumheter! Skulle det vara ett sjukt tillstånd att laga mat från grunden med rena råvaror (samt hålla igång och motionera). Är det då friskt att istället stoppa i sig en massa industriframställd färdigmat, chips och godis (samt föra ett ihärdigt stillasittande liv)? Hur skruvat har det blivit egentligen? 😱


söndag 18 juni 2017

Jordgubbsglass 🍓

Jordgubbsglass
2 port.

ca 1 dl kokosgrädde
1 grön banan
ca 8 jordgubbar
2 krm vaniljpulver

Skiva banan och skär stora jordgubbar i bitar, lägg in en stund i frysen. Mixa kokosgrädde, vanilj, fryst frukt och bär. Klart!


lördag 17 juni 2017

Förenklad smörsås till fisk

Enkel redd smörsås

hackad schalottenlök
vatten
vitvinsvinäger
smör
örtsalt och malen vitpeppar
pressad citronsaft
arrowrot att reda med

Koka ihop lök, vatten och vinäger, sila ner i en annan kastrull. Lägg i smöret och vispa samman under uppvärmning. Salta, peppra, pressa ner citronsaft (allt efter smak) och red med arrowrot. God och enkel sås till fisk. Inte helt mejerifri direkt, men den som vill använder ghee istället för smör. 😉


(Måttade inget den här gången, sorry! Kolla upp annat recept på smörsås - om så önskas.) 😊


Den 17 juni 2017











Dokumentation:

Åkersnigel knipsar av jordgubbsblom och -blad.

Krusbärsstekel (krusbärsbuskar och röda vinbärsbuskar)
En krusbärsbuske fullkomligt ned-äten.

Spansk skogssnigel och åkersnigel

Kirskål...

...massor av kirskål.


fredag 16 juni 2017

Bananpudding med lingon och cashewnötsgrädde

Bananpudding med vanilj och citron
6 - 8 port.

3 dl valfri nötmjölk
5 ägg
1 krm salt
1 grön banan
½ tsk vaniljpulver
rivet skal av ½ citron
ca 2 tsk pressad citronsaft

Mixa, häll i form och grädda i 120 graders ugn, ca 1 timme.


Cashewnötsgrädde

160 g cashewnötter ("aktivera" genom blötläggning)
½ ekologiskt päron (skal och kärnhus kan få vara med)
vatten att späda med

Mixa blötlagda nötter och päron, späd med vatten till en lagom tjock "grädde", om man nu får kalla det så?...


Dagens tanke: Varför inte mjölk?: För (svensk mjölk?) och Emot (gäller kanske inte bara utländsk mjölk?). Människan har väl genom tid ätit en hel del nötter och rötter, bär, blad och växter, ägg, kött, fågel och fisk, men komjölksprodukter?...
Varför blötlägga ("aktivera") nötter och frön? Varför förvälla rabarber och grov spenat? Varför vara noga med hur baljväxter behandlas innan de äts, om man väljer att inkludera bönor i kosten? Varför inte spannmål (förutom t.ex. det som gäller gluten - dock omtvistat)? Antinutrienter (fytinsyra, lektiner, enzyminhibitorer, oxalsyra...), är de bra eller dåligt?... Fytinsyra lär minska upptag av mineral, särskilt järn. Lektiner och enzyminhibitorer menas minska upptag av kolhydrater, fett och protein (negativt för undernärda och positivt för "övergödda västerlänningar", menar en del förståsigpåare). Oxalsyra funkar lika som fytinsyra (rabarberbladen innehåller extra mycket oxalsyra - det är därför vi inte skall äta dem och troligen därför vi heller inte skall lägga dem i komposten?), förr kokade man alltid av oxalsyra från rabarber och spenat, inte lika många som gör det numera... hmm.
Man har många frågor och svaren motsäger ofta varandra utifrån vem som svarar. Vem vi vill tro på får vi själva avgöra. Valfriheten ökar, sägs det ju, inget undantag vad gäller kunskap kring nutrition. 😊


torsdag 15 juni 2017

Kalkonjärpar med timjan och vitlök

Kalkonjärpar

½ kg tinad kalkonfärs
1 ägg
1 riven gul lök
2 pressade vitlöksklyftor
1 tsk örtsalt (använde Herbamare)
2 krm malen vitpeppar
1 tsk torkad timjan

Blanda allt väl, forma 8 järpar, lägg på plåt med bakplåtspapper och ställ in i 120 graders ugn, ca 1 timme och 20 minuter. Vänd någon gång under tiden. Hade surkål, kokt broccoli, färska tomater och gul paprika till. 👍


onsdag 14 juni 2017

Raw food bollar med pistage- och paranötter

Raw food bollar med pistage- och paranöt

3/4 dl pistagenötsmör (recept finns här)
1 dl hackade paranötter
½ dl smält kokosolja
1 tsk pressad citronsaft
2 krm havssalt

valfritt frö eller hackade nötter att rulla bollarna i.

Rör samman och ställ in i kylen att stelna. Trilla bollar, "garnera" och förvara kallt.


Tankar kring kostfibrer och lite annat

Kostfibrer är ju såklart hälsosamt. De gör så att blodsockret håller sig stabilt och tjänstgör som mat åt vår tarmflora, vilken vi alltmer tycks förstå att uppskatta då den innebär goda tarmbakterier. 😁

Kan för lite av söta frukter och uteslutande av spannmål orsaka att vi får i oss för lite kostfibrer?

Nej, själv tycker jag inte det! Men det är bara min egen åsikt utifrån den kost som delas här på bloggen, d.v.s. som består av massor av grönsaker, nötter, frön, psylliumfröskal, en hel del svamp och bär, samt frukt (gärna mindre söta varianter, gröna bananer och massor av avokado!).

Två typer av kostfibrer finns det: vattenlösliga och olösliga.

Vattenlösliga fibrer (kallas gelbildande) gör alltså blodsockret jämnare och är mat åt tarmfloran. Finns i grönsaker, frön (t.ex. chiafrö, solrosfrö, hela linfrön, sesamfrö), psylliumfröskal eller husk, bär, frukt, m.m.

Olösliga fibrer ger mättnadskänsla och "håller igång" tarmarna. Finns i t.ex. kakao, morot, selleri, nötter, kokos, skaldelar av grönsaker och frukt.

Några olika sorters kostfibrer:

Pektin (finns t.ex. i vinbär, lingon, hallon, syrliga äpplen, krusbär och citrusfrukter.
Fruktaner (finns t.ex. i lök, vitlök, purjolök, sparris, jordärtskockor, kronärtskockor och grön banan)
Cellulosa (finns i växters cellväggar)
Beta-Glukaner (finns i t.ex. svamp)
Arabinoxylander (finns i t.ex. durra)

Aldrig testat durra, finns det ö.h.t. att få tag på i vanliga livsmedelsaffärer? Skall kolla! 😊

Summan av kardemumman blir alltså att man troligen inte går miste om nyttiga fibrer om man utesluter spannmål.

En del anser att man inte bör experimentera med normalkosten och dess traditionellt använda vanliga livsmedel, ofta handlar det då om spannmålsprodukterna med gluten, mejeriprodukterna och baljväxterna (bönor, sojaprodukter, linser). Ofta nämns i sammanhanget att man ska äta av allt och att det rentav skulle vara farligt att utesluta nämnda livsmedel. Att frossa i supersöta frukter och konsumera hel-/halvfabrikat med en massa socker, HFCS (High Fructose Corn Syrup) och kroppsfrämmande konstiga tillsatser opponerar sig egendomligt nog inte så många över. 😲

Men... 1) ...med tanke på alla fibrer som nämns som exempel på fiberrikt ovan, skulle det väl i sådana fall bara vara gluten som vore skadligt att låta bli - känner dock att det inte finns någon tillförlitlig forskningsstudie som pekar på att det skulle vara skadligt att utesluta gluten.
2) ...mejeriprodukter innehåller inga fibrer och probiotika kan man finna i syrade grönsaker, med massa fina fibrer i dessutom. 3) ...baljväxter innehåller både lösliga/olösliga fibrer och med tanke på vad som nämns för exempel ovan är baljväxter, typ soja, inte nödvändigt heller, finns ju så mycket annat.

Är det såhär?: Då och nu, folk som nästan ibland aggressivt försvarar "normalkost" och deras tänk och tyck om mat:

Ett glas lättmjölk + limpmacka med kolesterolsänkande margarin och ost (helst mager) = mjölken verkar ha blivit alltmer accepterad att utesluta (förr var den supernyttig, sen visade det sig ju vara tvärtom!), liksom till viss del margarinet som ses med blida ögon att utesluta helt och för Livsmedelsverket inte lika godkänt om det ersätts av naturligt mättat fett. Limpan skall väl idag helst vara i fullkorn eller s.k. "vita fibrer" (framställs av t.ex. majsstärkelse), men socker/sirap i bröd verkar man vara rätt tillåtande inför, kanske enligt principen; "det som inte syns finns inte" (troligtvis gångbar princip även för chokladdrycken O'boy...). Helt utesluta bröd av spannmål? - Fullkomligt otänkbart att godkänna! Osten har försvarare av "vanlig mat" inte så starka åsikter om utifall man äter eller ej, men Livsmedelsverket vill nog att den ska vara just mager för att undvika alltför mycket fett och i värsta fall mättat fett, vilket man anser är skadligt för hälsan.

Kaffe med sockerbit och kaffegrädde + kanelbulle = kaffet är tillåtet att både dricka och låta bli (för de flesta), sockret i sockerbiten syns så det är väl inte lika okej antar jag, gräddens mättade fett varnar Livsmedelsverket för, kanelbullen får man helst inte neka till (sockret och det mättade fettet/transfetterna syns ju ofta inte för blotta ögat)... och det är socialt att äta kaffebröd! Där med basta!
animated-laughing-image-0056


tisdag 13 juni 2017

Recept på pistageglass och pistagenötsmör

Pistageglass

1 dl kokosgrädde
½ banan (ev. halvtinad och skivad)
1 dl tärnad fryst avokado
2 msk pistagenötsmör (se nedan)
1 tsk pressad citronsaft
1 tsk honung

Mixa samtliga ingredienser, ställ eventuellt in i frysen, skeda upp och strö på t.ex. kakaonibs (min favorit) eller grovhackade pistagenötter.


Pistagenötsmör

120 g pistagenötter
1 krm havssalt

Mixa tills det blir en smörig massa, lägg i skål och förvara i kylen.


(Frukt)os

Vad jag lärt om fruktos eller även kallat fruktsocker (väldigt kortfattat):

Fruktos får vi (med det som de flesta kallar "vanlig mat") inte i oss huvudsakligen av frukt, som man kanske kan tro, utan av vitt socker (glukos + fruktos) som konsumerats allt flitigare sedan 1800-talet, då det började framställas från sockerbetor.

High fructose corn syrup är en senare tids industriframställd sötningsprodukt (har nyligen t.o.m. upptäckt den vara tillsats för en påse soltorkade tomater, det gäller att kolla innehållsförteckningarna!) som framställs av stärkelse, denna omvandlas till glukossirap och glukossirapen omvandlas med enzymers hjälp till upp emot 90% fruktos. Den där sirapen är både billigare och sötare, vilket naturligtvis tilltalar tillverkare av sötsaker.

Levern tillverkar fettsyror från fruktos, dessa fettsyror är triglycerider. Höga nivåer av triglycerider kopplas till vällevnadssjukdomar (skulle själv hellre vilja kalla det fellevnadssjudomar).

Frukt innehåller mer eller mindre fruktos, men även vitaminer, sen är det förstås skillnad på frukt och frukt. Det här kan vara intressant i sammanhanget fruktos och frukt. Med tidens gång har man framodlat allt sötare och mindre fiberrika frukter och det som säljs, och som de flesta kunder vill ha, är alltför mogna frukter (fruktfibrer som mognar omvandlas till socker). Söta frukter är inte livsnödvändigt, vitaminerna kan man lika bra hämta från grönsaker och mindre söta frukter som t.ex. avokado. Värt att uppmärksamma är att honung innehåller en hel del fruktos, så lagom är bäst där också alltså. 😉

Sötar numera gärna med:
Speciellt sommartid; färska bär, speciellt vintertid; färska dadlar (7 vitaminer och 10 mineraler + fibrer!) - såna utan tillsatt socker såklart, cashewnötter/cashewnötssmör, mandelsmör, kokos/kokossmör och sötpotatispuré (baka i ugn och mixa till mos), och så lite frukt då förstås, samt pyttelite honung emellanåt (får man tag på vildhonung så lär den innehålla massor av nyttiga mjölksyrabakterier - hela 13 stycken olika sorter!). 😊


Jaha ja, det här blev mitt 500:e publicerade blogginlägg på pot marigolds (som förändrats så oerhört mycket med tidens gång)! Kommer inte att ta bort något tidigare publicerat inlägg, utan behåller det såsom det är just precis nu. 😀


Hur är din dag?

Något liknande det här:

😋😊😍😁😄😲😜😐😒😠😕😏😊😇😌😴

...eller så här:

😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐


måndag 12 juni 2017

Kosthållning, inte diet

Den här bloggens kosthåll har utvecklats åt Clean Eating. Vad är då Clean Eating, Clean Food, eller Clean Cooking, för något?

Strävan efter att maten skall vara i sin renaste form, utan konstiga tillsatser.

Kosten är mer ett synsätt istället för en diet, då tanken inte är att det skall fungera som en metod för viktnedgång. Alla behöver ju inte gå ner i vikt, även om det är lätt att uppfatta att alla skall dras över just den där samma kammen, då man gör sig närmare bekant med olika typer av lågkolhydratkost (t.ex. LCHF och Paleo). Lite synd, tycker jag. För visst vill även de som inte behöver förlora kilon äta hälsosam mat? Ja, ja... jag vet! Nu är det många som anser att lågkolhydratkost inte är just nyttig, använder därför inte ordet. I "hemlighet" så känner jag mig själv övertygad om att det är hälsosamt att dra ner på just kolhydraterna. Men det är bara min personliga åsikt, och alla reagerar vi ju även olika inför olika sorters mat. Ingen är den andra lik.

"Clean ... " baserar sig istället på kvalitén på maten, ren obehandlad näringstät mat, utan processade livsmedel och tillsatser, med en tanke på miljö och att må bra helt enkelt.

Exempel på näringstäta livsmedel: Grönsaker, avokado, rotfrukter, ägg, fisk, skaldjur, kött.
Kokosolja företrädesvis som fettkälla, annars t.ex. oraffinerad raps- eller olivolja, ev. ghee.
Dryck: Vatten.

Hur pass "renlärig" man sen vill vara är ju förstås även det upp till var och en. 😊

Clean Eating verkar, i motsats till LCHF och Ketogen kost, ännu ganska godkänd (men såklart inte lika accepterat som den alltid så väl framhållna Medelhavskosten) med den kostrekommendation som gäller idag. Förutom att röster höjts mot naturligt glutenfri kost förstås, men sånt får man inte bry sig om! Känsligt det här med val av kost, har jag förstått. Finns massor av pekpinnar. Synd.

Ja, det är väl ungefär såsom ovanstående jag själv tolkar begreppet Clean Eating.

Läs mer om Clean Eating på Hälsa & Fitness här. 👍


söndag 11 juni 2017

Bra att veta om inplastad mat!


Fortsätter kolla upp lite kring förpackningar, vad gäller t.ex bisfenol A, ftalater och sånt. Vad gäller förpackningsmaterial för mat är det väl idé att känna till hur det påverkar hälsan och även hur all sorts plast påverkar miljön.

Har ni tänkt på att plastförpackningar har en märkning i botten (siffra + bokstäver) som anger vilken sorts plast det rör sig om? Det har inte jag! SVT.se hade en bra översikt (finns här) och även Naturskyddsföreningen (finns här) som jag använt som huvudsakliga källor för nedanstående (understrukna är okej och såna med fetstil mindre okej):

01-PET (eller PETE), Polyetentereftalat: läskflaskor, flytande livsmedel, ugnsförpackningar och mikrovågsförpackningar (sådana förpackningar som är avsedda till att värma upp mat i microugn). Värmetålig plast. Man har tydligen hittat ftalater i PET, men hälsorisken menas vara låg.

02-PE-HD (eller HDPE), Polyethylen High Density, eller polyetylen: Förpackningar och behållare. Ej värmetålig plast.

03-PVC (eller V), polyvinylklorid: Plastfilm som används vid butiksinpackning av livsmedel, plastflaskor för dryck och matolja. Risk för hormonstörande ftalater. Får ej värmas upp, PVC innehåller klor som kan frigöra gifter vid uppvärmning. Importerad PVC kan innehålla bly som stabiliseringsämne.

04-PE-LD (eller LDPE), Low-density polyethylene: Plastpåsar. Undvik uppvärmning.

05-PP, Polypropen: Sugrör, brödförpackningar, yoghurtförpackningar, sirapsflaskor, ketchupflaskor och olika sorters plastburkar, microvågsförpackningar. Tål högre temperatur än polyeten. Ofarlig såvida den inte har farliga tillsatsämnen.

06-PS, Polystyren: Cellplast för förpackning av köttfärs-/charkuterivaror (frigolit-trågen), engångsartiklar, yoghurtförpackningar, förpackningar för snabbmatsprodukter. Polystyren kan läcka ut i livsmedlet och då innebära en hälsorisk. Kan även innehålla flamskyddsmedel.

07-O: Samlingsgrupp för diverse olika plaster (mer eller mindre skadliga). T.ex. polykarbonat innehåller bisfenol A. Plasten kan finnas i köksredskap (typ stekspade), matlådor, livsmedelsförpackningar och flaskor av olika slag.
Plastmärkning
Värt att veta, inte sant? Titta på botten av förpackningen nästa gång. Plast förekommer ju också på insidan av metallkonserver, på insidan av metallock till glaskonserver och på insidan av frysförpackningar med livsmedel. Bisfenol A lär förekomma på detta vis också.

Missa sen inte att skriva under på det här!


lördag 10 juni 2017

Mejerifria fiskburgare med burgerbröd à la paleo


Börja baka bröden, fortsätt med samma uppvärmda ugnstemp för fiskburgarna. Pressad citronsaft, skivade tomater, fint strimlad sallad, kanske skivad lök och hemlagad majonnäs om man vill, att ha "mellan varven"... eller hursomhelst, efter eget tycke. 😀


Fiskburgare
4 st.

400 g tinad fryst torskfilé
2 äggulor
ca ½ msk finriven gul lök
½ tsk sambal oelek
ca 1 tsk salt

nymalen svartpeppar

Mixa samtliga (ej svartpeppar) i matberedare, klicka ut på bakplåtspapperstäckt plåt, platta till, forma fyra stora runda burgare, mal över svartpeppar och tillaga i 120 graders ugn. Vänd burgarna då de stabiliserat sig, lite peppar på andra sidan också, in i ugnen igen och laga färdigt. Tog ingen tid, sorry!


Burgerbröd
2 port.

3 ägg
½ dl mandelmjöl
1/4 dl kokosmjöl
1 ½ msk psylliumfröskal
1 tsk bakpulver
3 krm salt
1/4 dl smält kokosolja

ev. sesamfrö

Vispa äggen. Blanda de torra och rör ner detta + olja, låt stå 5 minuter att svälla. Klicka ut och platta till/forma fyra rundlar på bakplåtspapperstäckt plåt. Strö ev. på sesamfrö. Grädda i 120 graders ugn, ca 40 minuter. 2 bröd/portion med fiskburgare.


Snabb mejerifri yoghurt med lime och kiwi

Yoghurt med lime och kiwi

2 dl blötlagda cashewnötter (blötlägg över natten)
saft från ½ lime
½ kiwi
1 dl vatten

Lägg allt i blender och kör slätt. Klart! 😊