söndag 25 november 2012

Mossa

Vitmossa:


Vitmossan har förmåga att suga i sig mängder av vatten. Är sedan gammalt känd för sina antiseptiska egenskaper, användes förr vid sårvård.

Vitmossan bildar torv i myrar och kärr. Det är de förmultnade nedre delarna av mossan som med tiden omvandlas till brun torv. Liksom glaciäris, rymmer torven kunskap om gångna tider och i torvens fall handlar det då förstås om efter istiden. Den kan berätta om flora och fauna från svunna tider genom sitt innehåll av sporer, pollen, frön, o.s.v.

Det finns hela 40 olika arter av vitmossa (sphagnum). Mer om vitmossan hittar man här.




Husmossa:


Husmossa finns det gott om. På finska kallas den våningsmossa och syftar då på växtsättet; våningsvis där varje våning är ett års tillväxt.

Antagligen är det den stora tillgången som gör husmossan (jämte väggmossan) till att den förr användes för att täta husväggar.




Kvastmossa:


20 arter av kvastmossor lär det finnas inom landet. Utseendet varierar, de kan växa i både fasta och lösa tuvor och i de lösare varianterna kan man lägga märke till det kvastliknande utseendet.




Väggmossa:


Vanligast förekommande.

Väggmossa har fått namn efter att det var den vanligaste mossan man tätade timmerväggar med i äldre tider. Det troligen enda stället den inte trivs är på kalfjället.